Dödsboförvaltning

När någon dör uppstår ett dödsbo, som ska utredas och avvecklas. Det sker genom en bouppteckning, ett efterföljande arvskifte och de åtgärder som man kommer fram till under boutredningen.

Ett dödsbo är en självständig juridisk person som företräds av dödsbodelägarna, som gemensamt ska förvalta den avlidnes egendom till dess att boet utretts och skiftats.
Samtliga delägare skall i princip vara eniga om förvaltningsåtgärderna rörande boets egendom; majoritetsbeslut gäller ej.

Praktisk information

Man kan ta kontakt med den avlidnes bank och få information om vilka rutiner banken arbetar efter, när det gäller betalning av en avliden kunds fakturor.  Finns ännu inte registrerad bouppteckning, tag med dödsfallsintyg med släktutredning, vilket utfärdas av Skattemyndigheten (kan fås hos begravningsbyrån) samt eventuell fullmakt från övriga dödsbodelägare, vilken utvisar vem som har rätt att företräda dem. Betala emellertid inte några räkningar innan bouppteckning eller dödsboanmälan är gjord, om det är oklart hur stor behållningen i dödsboet är.

Innan bouppteckning är klar kan den, som har hand om dödsboet med stöd av ett vårdnadsintyg, kvittera ut postförsändelser eller inlösen av utbetalningsavier i den avlidnes eller dödsboets namn, vars belopp lyder på högst ett halvt basbelopp,. Vårdnadsintyget, som ordnas av begravningsbyrån, kan användas inom fyra månader efter ett dödsfall.

Myndigheter som Skatteverket och Försäkringskassan får per automatik meddelande om när ett dödsfall har skett. Posten underrättas dock inte om dödsfallet utan fortsätter att dela ut post om inte någon adressändring görs.

Skatteverket skickar ut listor över avlidna personer till de flesta större försäkringsbolagen. Viktigt att dock bevaka eventuella försäkringsutfall eller premieåterbetalningar i samband med dödsfallet. Man bör kontakta bolagen själv och anmäla dödsfallet vid tveksamhet om vilka försäkringar den avlidne hade.

För att undvika inte nödvändiga avgifter kan det vid behov vara angeläget med uppsägning av hyreslägenhet (en månads uppsägningstid vid dödsfall), el/VA, garageplats, TV-licens, telefon/mobiltelefon, internetabonnemang, leasing/hyresavtal, tidningsprenumerationer e d.

Dödsboförvaltningen omfattar även att vid behov förordna om adressändring, ombesörja beställning av slutstädning, avslutande av bankkonton, stoppa autogiron, inventera och säga upp bankfack, lämna vapen – även separat slutstycke – till Polismyndigheten, ansöka om dödsbolagfart, avyttring av  bostad, lösöre och värdepapper, upprättande av deklaration m m.

För att dödsboet inte skall behöva erhålla direktreklam i anledning av dödsfallet kan blanketten ”Begäran, Direktreklamspärr m.m. ” fyllas i och sändas till SPAR, Statens personadressregister.

Bouppteckningen är en uppteckning av den avlidnes och i förekommande fall make/makas tillgångar och skulder och skall enligt lag förrättas senast tre månader efter ett dödsfall. Inom en månad efter upprättandet skall bouppteckningen inlämnas till Skatteverket. En registrerad bouppteckning fungerar som en legitimationshandling för dödsboet, då den utvisar vilka som är dödsbodelägare. Bouppteckningen ligger till grund för kommande bodelning och arvskifte och utgör även underlag för fordringsägare att bevaka sina fordringar på dödsboet.

Om den avlidnes tillgångar inte räcker till annat än begravningskostnader och andra utgifter i samband med dödsfallet, kan dödsboet vända sig till socialkontoret i den avlidnes hemkommun och ansöka om dödsboanmälan. Dödsboanmälan bör göras inom två månader efter dödsfallet. Någon bouppteckning behöver då inte göras. Ingår fastighet eller tomträtt i boet, måste dock bouppteckning upprättas. Viktigt att inte några andra fakturor betalas före begravningskostnaden, som är en prioriterad skuld.

När förvaltningen av dödsboet är slutfört skall tillgångarna fördelas genom ett arvskifte. Ett arvskifte är ett privat avtal mellan samtliga delägare i ett dödsbo. Arvskiftet innebär att de tillgångar, som återstår efter det att dödsboets skulder betalats och eventuell bodelning gjorts, kan delas ut mellan dödsbodelägarna.  Arvskifteshandlingen skall godkännas och undertecknas av samtliga delägare. Kommer man inte överens om hur arvet skall delas, kan genom tingsrättens försorg en skiftesman tillsättas, som bekostas av dödsboet.